En alldeles utomförträfflig lördag


Min BFF G hade sagt till mig att jag skulle betrakta mig som upptagen hela lördagen 9/1 från klockan 12 på dagen. Hon vägrade att tala om vad det gällde utom att det var en sorts tidig födelsedagspresent och att jag skulle klä mig snofsigt.

I lördags förmiddag var jag redo. Snofsigheten bestod i att jag anlade en sorts åttiotalsmakeup, I klädväg blev det svarta byxor, vit skjorta och en kavaj i samma stil som Beatles hade, grå och utan krage. Mamma sydde den -63 och den passar fortfarande. 🙂 Som ytterplagg valde jag en päls från femtiotalet.

Vi möttes vid T-baneuppgången vid Birger Jarls Gatan. Vid det laget hade jag klurat ut att det nog var Dramaten som var målet. Jodå, det var rätt. Dramatens Lilla Scen och pjäsen Ungefär lika med. Det här är ingen recension så jag nöjer mig med att meddela att jag verkligen gillade den.  Ett glas vin blev det också i pausen. 🙂

ULM_2_1380_960x0

Efter det blev det avfärd med tuben till Hornstull och den kinesiska restaurangen Ho’s på Hornsgatan. Där avnjöt vi en utsökt middag och en flaska vitt. En krog som jag varmt rekommenderar!

hos

Åter en tunnelbanefärd efter det. Denna gång till puben The Swan i Midsommarkransen. Det kan tyckas vara litet långt från de vanliga vattenhålen, speciellt med tanke på att hon bor längs linje 17 och jag vid Odenplan. Det speciella med The Swan, i alla fall den här kvällen, är att de kör karaoke. Något som G hade tränat på under sin semester på sydliga breddgrader i höstas. Själv hade jag en mycket begränsad erfarenhet av det.

karaoke

När vi anlände var det ganska tomt på puben och hela två timmar innan karaoken skulle börja. Vi fördrev tiden med cider och sambucashots medan puben fylles med folk som vi bekantade oss med.

Jag hade varit litet osäker på om jag verkligen skulle sjunga. Men så småningom följde jag  Gs exempel och skrev en lapp med önskad låt. Det blev Livet är en fest. Jag började ångra mig när jag hörde hur bra de andra, inklusive G, var. Men när det blev min tur tog jag fan i båten och mikrofonen i handen. Själv tyckte jag det gick litet knaggligt, jag missade flera gånger i texten, men folk sa att jag var bra. Senare under kvällen framförde G och jag en duett. Hum hum från Humlegårn som Ragnar Borgendal gjorde en gång för länge sen. Det gick lysande och vi fick rejäla applåder. 🙂

Kvällen blev sen och framåt tolv kände jag mig trött och ack så berusad och beslöt mig för att dra hem. Men på väg ut stoppades jag av en annan sångare som just själv börjat sjunga Livet är en fest. Så jag bjöd publiken på ännu en duett innan jag gjorde min sorti. 🙂

Tack G för en alldeles utomförträfflig lördag!

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s